Ett liv som gris

Ett liv som gris 2015

Stöd vårt arbete

  • Vårt arbete för djuren är inte möjligt utan våra supporters och vi hoppas att fler vill stödja våra kampanjer genom att bli månadsgivare.
  • SMS:a START DJUR100 till 72370 för att donera 100 kronor i månaden eller START DJUR50 till 72370 för att donera 50 kronor varje månad till Djurrättsalliansen livsviktiga arbete.
  • Du kan också donera direkt till vårt plusgirokonto 42 54 11-6.
Du är här: Startsidan Kampanjen

Bevittnat...

" Mycket blod och öppna sår. Grisarna var antingen apatiska eller aggressiva. "

Hässlås Nilsgård, Långås


Ett liv som gris. En introduktion.

Skriv ut
AddThis Social Bookmark Button

Under två års tid har Djurrättsalliansens researchgrupp dokumenterat förhållandena på hundra grisfarmer i Sverige. Det är en tiondel av landets samtliga grisuppfödningar. Materialet avslöjar en chockerande vanvård. Vi har hittat djur som lämnats att dö i sina boxar, total avsaknad av stimulans och strö, avbitna svansar, djur täckta av sin egen avföring, stora öppna sår och en fruktansvärd tristess. 92 av farmerna är polisanmälda för brott mot djurskyddslagen.

Aktivist på grisfarm3 000 000 grisar slaktas varje år i Sverige men få konsumenter är medvetna om verkligheten bakom produkter som fläsk, skinka och korv. Uppfödningen av grisar är en av de mest industrialiserade formerna att hålla djur på och den sker bakom stängda dörrar. 99 procent av dem får aldrig någonsin vara utomhus. Hur många har sett eller mött grisarna som blir till mat? Djurrättsalliansen beslöt att öppna dörren till grisarnas vardag, dokumentera den och visa resultatet för allmänheten. Följande är några exempel på vad researchgruppen hittat vid sina besök:

  • På 94 procent av farmerna saknades strö hos grisarna. Enligt paragraf 7 i djurskyddsföreskrifterna ska ”strömedel till grisar ha sådana egenskaper samt ges i sådan mängd att grisarnas sysselsättningsbehov och komfortbehov tillgodoses”.
  • Suggor får enligt lagen inte fixeras, det vill säga stängas in i en burliknande struktur så att de enbart kan stå och ligga och inte vända sig om. På 20 procent av de besökta farmerna hittades fixerade suggor.
  • Enligt lagen ska djur hållas “tillfredsställande rena”. Djurrättsalliansens researchgrupp fann att på två tredjedelar av farmerna var grisarna smutsiga eller mycket smutsiga. Det innebar oftast att de saknade strömedel och att de låg, satt och stod i sin egen avföring. Många av boxarna hade uppenbarligen inte blivit rengjorda på mycket länge.
  • På 40 procent av farmerna hittades döda djur – både utanför husen, i stallgångarna och i boxar med levande grisar. En del hade legat så länge att de börjat ruttna och andra grisar åt på kadavren.
  • Kupering av svansar är förbjudet i Sverige och grisindustrin framhäver gärna att svansbitning inte förekommer här. Eftersom grisarna sägs ha gott om plats och dessutom strö att sysselsätta sig med så behöver de inte bita på varandra. Men som Djurrättsalliansen kan visa har grisarna varken utrymme (tio så kallade slaktsvin delar på nio kvadratmeter), strö eller någon annan stimulans. Följaktligen kunde aktiv svansbitning och/eller skadade svansar konstateras på 50 procent av de undersökta farmerna. Många grisar saknade svans helt och hållet och hade stora, infekterade sår i dess ställe.
  • Djurskyddslagen säger att djur ska skyddas mot ”onödigt lidande”. På 84 procent av farmerna hittades svårt sjuka djur: förlamade grisar, utmärglade grisar, grisar med bölder, hosta och svår klåda, grisar med stora, öppna och infekterade sår, grisar med utrivna ögon, grisar som fastnat i inredningen och så vidare. Är det nödvändigt lidande?
  • Djur som inte får utlopp för sina naturliga beteenden och djupt rotade instinkter utvecklar ibland vad som kallas för stereotypa beteenden – upprepade beteenden utan egentligt syfte. Att oupphörligen bita i järnrören är ett exempel på hur grisar manifesterar sin tristess och psykiska ohälsa. På 55 procent av farmerna observerades djur med stereotypa beteenden och andra beteendestörningar.

Grisar är kända för att vara sociala, aktiva och intelligent varelser med stor upptäckarlust. Fria grisar ägnar en stor del av sin tid till att undersöka miljön runt omkring dem. De bökar och hjälps åt att bygga ett gemensamt bo för flocken. De är renliga djur som använder ett område som toalett, och ett annat för att sova. På grisfarmerna är de berövade alla sina förmågor. Kultingar föds på betong och lever hela sina liv på betong. Det finns ingenting för dem att sysselsätta sig med – förutom att ligga ner, slåss med varandra (vilket många gör ofta och mycket på grund av stress, trängsel och tristess) och vänta på nästa mål mat.

Enligt svensk lag ska djur behandlas väl, skyddas mot onödigt lidande och få utlopp för sina naturliga beteenden. Den svenska djurskyddslagen kallas ofta för den mest radikala i världen och företrädare för grisindustrin pekar på den för att legitimera sin verksamhet. Djurrättsalliansens dokumentation visar att en djurskyddslag inte är nog för att skydda grisarna. När författaren Astrid Lindgren kritiserade uppfödningen av slaktsvin för 25 år sedan så ledde det slutligen fram till att hon fick 1988 års djurskyddslag (den nuvarande) i 80-års present. Hon blev upprörd över att den kallades Lex Lindgren – hon ville inte sätta sitt namn på något som inte skulle göra någon skillnad för grisarna. Och Astrid Lindgren fick rätt. Fram tills i dag lever grisar i Sverige under förhållanden som inte bara bryter mot ovan nämnda lag, utan även bryter mot grundläggande humana principer: kännande varelser orsakas svårt lidande och död, på grund av ekonomiska intressen och vanan att äta kött.

Grisar kan skrika – och det gör de (ljudvolymen på grisfarmer överskrider ofta den tillåtna maxgränsen 65 dbA) och vi kan välja att lyssna med vår medkänsla eller att vända oss bort. Med den här omfattande dokumentationen hoppas vi att varje människa i Sverige ska ha tillräckligt med information för att göra ett aktivt val om man vill stödja detta djurplågeri eller inte. Bilderna och statistiken på denna sida visar den ocensurerade verkligheten bakom köttprodukterna i mataffären. Vi hoppas att ingen i framtiden ska kunna säga ”jag visste inte”.

Vill du ha mer information eller hjälpa till i arbetet för grisarna? Du är mycket välkommen att kontakta oss! För inspiration om hur du kan övergå till vegomat, kika in följande sidor:

  • Djurens Rätts webbplats hittar du goda vegorecept, listor på vegolivsmedel och butiker och annan inspiration.
  • Vegania.net hittar du många goda och enkla recept
  • På bloggen Veganvrak finns den mesta vegoinspiration du kan tänka dig och ett stort härligt receptregister!

Om det ändå känns svårt att veta vad du ska ersätta skinkan med, så misströsta inte. Kom på nästa Vegomässa eller skicka oss ett mail så ska vi guida dig genom djungeln av vegomat.

 

Ett liv som gris

Under två års tid har aktivister från Djurrättsalliansen besökt närmare hundra slumpvis utvalda grisgårdar. Det är omkring en tiondel av Sveriges alla grisfarmer. Vårt undersökningsmaterial består av allt från stora industrifarmer till små familjegårdar. På varje gård har vi med hjälp av videokameror, kameror och anteckningsblock dokumenterat de övergrepp och lagbrott vi har sett.

Det omfattande material som vi samlat in ligger till grund för den här kampanjen. Våra betraktelser ger en oroväckande bild av de svenska grisarnas verklighet – en vardag präglad av tristess, sjukdomar och hårda betonggolv.

Följ med Djurrättsalliansen bakom köttfabrikernas stängda dörrar och ta del av våra avslöjanden.

Vågar du se sanningen?

Våra sociala medier

Bli fan till Djurrättsalliansen på Facebook, eller bli vän med oss på MySpace. Skriv gärna upp dig som prenumerant på vårt nyhetsbrev. Missa heller inte våra RSS-flöden:

Om Djurrättsalliansen

Djurrättsalliansen är en rikstäckande djurrättsorganisation som utgörs av lokalgrupper i olika städer. Det är våra aktiva medlemmar som driver och utgör Djurrättsalliansen. En stor del av Djurrättsalliansens kampanjer och material bygger på det arbete som vår researchgrupp utför. Syftet med den är att avslöja och motverka djurplågeri i alla dess former.

Allt arbete är oavlönat och alla donationer går oavkortat till arbetet för djuren.

Kontakta oss

  • Djurrättsalliansen
    Box 2107, 128 23 Skarpnäck
  • Telefon: 072-300 39 00
  • info@ettlivsomgris.se
  • Plusgiro: 42 54 11-6